Varningar av rymdväderseffekter baserade på gällande solaktivitet

  • Solcykelaktiviteten

    Läget i solaktivitescykeln ger en uppfattning om antalet solfenomen som kan ge upphov till rymväderseffekter.

    Som kan ses i longitudmedelsvärdsbildade synoptiska kartan av solens magnetiska flux från 1975 till 2012 i maj (David Hathaway) så började cykel 24 sent. Vi förväntar oss därför inte så kraftig solfläckscykel, likväl kan mycket kraftiga solstormar (koronamassutkastningar och solat flares) inträffa både nära maximum och i avtagande fasen. I bilden till höger ses helioseismiska synoptiska kartan för förhållanden under ytan (R. Howe). Vi ser att jetströmmarna som vid 20-30 grader latitud ger den nya aktiva solfläcksområden kom mer än ett år senare än cykel 23. Det kan tyda på en svag cykel 24. Cykel 25 syns inte än.

  • Solaktivitetsområden på solens baksida

    Förekomsten av aktiva områden på solens baksida ger oss en möjlighet att varna för rymdväderseffekter upptill 7 dagar i förväg.

    Under den sk Halloween händelsen i oktober 2003 spelade helioseismiska bilder av solens baksida stor betydelse. Det gjorde att vi kunde varna om kommande aktivitet över en vecka i förväg. Den 15 oktober observerades på solens baksida ett stort aktivt område, men inget på dess framsida. Den 29 oktober skulle detta aktiva område (AR 10846) producera den halokoronamassutkastning som 18 timmar senare orsakade elavbrottet i Malmö.

  • Solaktivitetsområden bakom solens östra rand

    Förekomsten av aktiva omåden på solens östra rand gör att vi kan varna för kommande aktiva områden flera dagar innan de är observerbara från jorden.

    STEREO's satellit B's position (se bild till höger) gör att man kan observera solen bortom östra randen. Hopsatta bilden (till höger) av EUVI observationer med STEREO B, SDO (mitten) och STEREO A, visar på ett sådant område (inringat).

  • Solytans magnetiska aktivitet

    Studiet av solens magnetiska aktivitet på solens yta ger dagars förvarning av rymdväderseffekter.

    Solar Dynamics Observatory (SDO)'s möjligheter att observera solens vektormagnetfält (se vänster bild) gör att vi kan beräkna magnetiska heliciteten och därmed uppvridningen dvs orsaken till en koronamassutkastning. Höger bild (MDI/SOHO) visar en synoptisk karta av magnetiska fluxen för hela solen (latitud, som longitud). Det magnetiskt komplexa området som orsakade halokoronamassutkastningarna 28 och 29 oktober 2003 är inringat.

  • Solaktiviteten i koronan

    Observationer av aktivitet i koronan kan ge dagar till minuters förvarning av rymdväderseffekter.

    Koronaaktiviteten kan ses som koronans respons på aktiviteten under solens yta och på dess yta. Byggstenarna till koronans fenomen är plasmaloopar. Bilden längst till vänster visar hur aktiva områden av olika magnetisk polaritet är förbundna genom plasmaloopar (SDO/AIA/HMI). Andra bilden visar hur vridna plasmaloopar, en protuberans och koronamassukastning lämnar solen (SDO/AIA). Tredje bilden en halokoronamassutkastning i riktning mot jorden (LASCO/SOHO). Fjärde bilden visar en extrem röntgen solar flare (EIT/SOHO).

    Utifrån observation av solytans magnetfält, inträffad CMEs riktning och hastighet med STEREO och MHD modeller kan tidpunkten för CMEns framkomst till jorden förutses (WSA-Enlil).

  • Solaktiviteten i L1

    Mätningar av plasmat och magnetfältet hos solfenomnen (snabba solvinden från koronahål, koronamassutkastningar i interplanetära mediet (ICME), helioströmytan) i L1 (omkring 1.5 milj km framför jorden) kan ge minuters förvarning av rymdväderseffekter.

    Längst till vänster ses en rekonstruktion av en koronamassutkasting i 3D i interplanetära mediet utifrån STEREO observationer. I mitten ses hur den snabba solvinden blåser ut från koronhål uti interplanetära mediet. Längst till höger ses heliosfäriska strömytan som delar heliosfären i utåt och inåtriktat solmagnetfält.


    Rymdvädrets effekter nu och senaste 24 timmarna

    Det globala rymdvädret beskrivs med NOAA's rymdvädersskala.

  • Proton stormar

    Energirika protoner i samband med snabba CMEs är kan skada satelliter.

    De 13 december 2006 tvingades den svenske astronauten inställa rymdpromenaden pga en protonhändelse. Ovan ses NOAA GOES 11's real-tids plot av protonfluxen.

  • Radio Blackouts

    Kortvågig strålning (UV,EUV) i samband med solar flares påverkar jonsofären och därmed radiokommunikatinen.

    Under Bastille händelsen påverkades D-regionen kraftigt och därmed radiokommunikationen. NOAA producerar data. DLR producera TEC och scintillationsdata.

  • Jordmagnetiska stormar

    Vi erbjuder förutsägelser av jordmagnetiska stormindices Kp (3-timmars) och Dst (1-timmes), dB/dt (minuter) och jordmagnetiskt inducerade strömmar (GIC, minuter) utifrån solvindsdata mätt med ACE i L1. Prognoser för norrsken i Kiruna ges också.

    För elkraftsindustrin erbjuder vi real-tidsförutsägelser av jordmagnetiskt inducerade strömmar (GIC) (överst till vänster i bilden) för en station i södra Sverige utifrån ACE solvindsdata. Plotten under, visar mätningar av GIC, som jämförelse med förutsägelsen. Bilderna till höger visar uppmätta GICs i samband med elavbrottet i Malmö 30 oktober 2003.


    RWC-Sweden